Lotta Engberg

Läste på löpet idag att Lotta Engberg hade blivigt HEMLIGT opererad. Mycket intressant. Det framgick inte av löpet om Lotta var medveten om operationen eller ej. Jag funderade aldrig på att köpa tidningen för att kolla.

En femma.



Det händer inte så ofta i Jona Boréns liv, men ibland så. Året har sett sin första film få en femma. Det skedde igår på Måndagsmyset och filmen i fråga var "The Curious Case of Benjamin Button". En utmärkt Brad Pitt i kombination med den tekniska virtuosen David Fincher, tillsammans i en historia med djup och humor. Visst finns det saker som hade kunnat vara bättre (sista halvan t.ex.), men detta är onekligen en grandios uppvisning i kvalité. Enligt mig iaf.

Battle in Seattle

Såg filmen "Battle in Seattle" nu på morgonen (strax efter filmen av Uwe Boll). Definitivt en sevärd film, som på ett, av vad jag kan läsa mig till, relativt verklighetstroget sätt, visar demonstrationerna vid WTO:s toppmöte i Seattle 1999. Självklart är det alltid nån sida som illustreras kortfattat och då riskerar missvisas, men filmens kärna handlar inte om vad som exakt hände, den är inte ute efter att hänga någon ansvarig för våldet som eskalerade. Den vill bara berätta historien med enkla medel.

Historien lär oss att alla människor har rättigheter. Men idag är vår värld skevare än någonsin. Profithunger är den största magen vi mättar och blodstörstan den vildaste eld vi släcker.

Jag är (tyvärr) politiskt vilsen, inte för att jag inte hittar rätt utan för att jag inte letar. Jag förstår mig inte på ekonomiska strukturer och sociopolitiska åsikter. Jag ser bara en värld där merparten behöver mat, husrum och vård. Den övriga delen tjänar bara mer och mer. Inte kan det väl vara så att vi saknar pengar? Inte heller makt?

Upproren i Seattle skedde i skiftet november/december och lämnade city slaget och dränkt i tårgas. Då var det en man som intervjuades, en chef för någon affär i gallerian. Hans kommentar över kaoset var "-Det är så orättvist att detta drabbar oss nu, precis när julhandeln har börjat". Hans slipsknut var prydlig och kostymen fläckfri. Han led kval.

Vi har väl alla ett ansvar....eller?

En blöt Boll

Klockan ringer 07.00, natten har varit lugn. Nån i huset hade fest vid ett, vilket inte störde min nattsömn mer än tillfälligt. Mörkret råder fortfarande när jag drar mig ner mot tvättstugan, jag har fortfarande inte köpt sköljmedel, jag hoppas inte grannarna stör sig på min hurskhet att börja tvätta precis när man får på en lördag.

Men dagen kan inte starta bättre, ostbågar från igår kväll ligger kvar i påsen. Lasagnen står på spisen, frunchen är räddad. Allt sköljs ned tillsammans med en Uwe Boll-film. Man kan inte annat än beundra den talanglöse.

Var denna dag tar mig vet jag inte. Förhoppningvis letar den upp en plats där jag trivs, en återblick som är skön att titta på. Allt medans regnet öser ner, det gråa övertar det svarta och pulsen sakta höjs. Idag är en lördag som alltid, med undantaget att den är ny.

Vissa stunder är helt ok.

Oscar

Så idag släpptes nomineringarna till årets största filmgala. Jag vet att man inte ska ta Oscarsgalan som ett kvitto på det bästa som finns att erbjuda inom filmen, det är ett kvitto över de största och bästa senaste tiden producerat av den stora Hollywoodmaskinen. Men det är ändå ett bra kvitto vad som kan vara värt att se.

Tyvärr har man som svensk ännu inte hunnit få hit filmerna och därigenom saknar man en åsikt i frågan om nomineringarna. Men detta är ändå vad jag tror byggt på "The Buzz"

Bästa Film: "The Curios Case of Benjamin Button" - Fincher är ett högt skattat namn som regissör och filmen har fått genomgående god kritik. Närmaste hotet och möjlig underdog är "Slumdog Millionaire". Det är ju alltid kul om nån underdog vinner, och särskilt en med brittisk regissör i stolen.

Bästa Manliga Huvudroll: Mycket talar för Mickey Rourke, inte bara för sin rollprestation utan också för att det är en storstilad comeback till eliten. Sean Penn är annars ett säkert kort, men kanske för säkert. Att Richard Jenkins är nominerad tycker jag är ett fantastiskt bevis på vilken, tidigare, underskattad karaktärsskådis han är. Men han vinner knappast.

Bästa Kvinnliga Huvudroll: Jolie, Streep och Winslet är alla erfarna Oscarsdamer. Melissa Leo är indiedrottningen som kan överraska men mycket snack går i riktningen mot Anne Hathaway.

Bästa Manliga Biroll: Heath Ledger SKA ha denna.

Bästa Kvinnliga Biroll: Här kan jag mest gissa mig framåt, har inte så mycket pejl på denna kategori i år. Men man kan ju hålla tummarna för Penelope Cruz (som nog ligger bra till). Men min andra gissning blir nog Amy Adams för "Doubt".

Bästa Regi: Jag tror Fincher tar det, men som i Bästa Film-kategorin är Danny Boyle outsidern. Sen finns ju alltid Gus Van Sant, som mest gör independentfilm men som lyckas bra i mainstream ("Good Will Hunting").

Vi får se. Antagligen sänds väl galan i Kanal5 eller nåt annat skit så vi som inte sitter inne på kvalitetskanalerna får väl läsa om det morgonen efter.

2009 blir bättre

Gazpacho släpper nytt framåt Mars/April. Mumma.

LastFM

Lastfm.se känns spontat nästan bättre än Spotify. Fantastisk tipsfunktion. Här kanske man kan hitta många anledningar till att köra sin ekonomi till botten.

Jehovah Elohim

Det var ett tag sen jag skrev om detta. Har ju lovat mig själv att ta mig igenom Guds namn här på bloggen. Så nu infann sig den rätta inspirationen för detta.

Gud är vår skapare. Hur många av oss har inte undrat varför man finns till, både utifrån ett globalt och ett individuellt perspektiv. Hur kommer det sig att liv existerar på Jorden? Jag tror inte på den moderna vetenskapens exkluderande av en skapare bakom det hela. Jag tror Gud har skapat allt.

Du är skapad av honom. Han har skapat förutsättningarna för din tillblivelse. Han har inte bara gjort det, han har också skapat dig i tanken. Han har en plan. Oavsett om en människa lever kort tid eller lång tid så har Gud ändå välsignat denne och tänkt livet för denne. Att allt inte står rätt till i världen idag har resulterat i att Guds plan tyvärr inte alltid hålls. Åtminstone inte den första delen av planen. Den stora planen dock är att vi i evigheten får dela livet tillsammans med Gud igen.

Men alla har vi våra identitetskriser, våra tvivel och våra trots. Vi upplever alla större eller mindre grader av ovilja till livet. Det behandlar oss hårt, det ger oss taggar och det formar oss efter sin vilja mer än vår egen. Vi själva eroderar sakta bort, slits itu och bryts ned. Inte hjälper det oss att Gud har skapat oss. Varför skapa något som bara går sönder?

Men Gud är inte bara vår skapare till livets första andetag. Han är vår skapare till livets andning. Det är han som ger oss liv när vi saknar det. Det är han som bygger upp det raserade. Men framförallt är det han som skapar ett nytt hjärta i oss alla. Inte bara en gång utan flera.

Jag behöver ständigt det. Ikväll blev min bön (jag lyckades be) att låta Gud skapa nytt. Inte skaka om mig och ge mig ett helt nytt liv utan att ta det som finns och konstruera om det, att ge det nytt liv. Att laga lyktstolpen (se inlägget innan) och låta ljuset skina upp.

Gud är din skapare.

Trist

Ibland undrar man när man ska lyckas. När livets hjul bara rullar på i ett och samma spår, som bara känns djupare och djupare. Jag vill bli mer extrovert. Jag vill inte gå hem och bara sitta av tiden tills nästa pass på jobbet. Men jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att komma ifrån. Man vill vara ett "ljus" för andra, nån som bidrar med något. Oftast känner jag mig bara som en blinkande gatlykta som sparkats på för många gånger (självförvållat). Kommer jag lagas, eller slockna.

Gud, hör mig.

Hopp?

Då är det dags igen. Man undrar åt vilket håll vi är på väg, eller man kanske inte undrar, man fruktar, för riktningen känns ganska utstakad. Sista tiden har vi fått se människor få sluta sina jobb, samtidigt som försäkringskassan blir hårdare med sjukbidrag. Inget av det som sker kommer få människor att må bättre. Detta plus att vi faktiskt blir äldre och mer vårdkrävande för varje år som går, borgar för att det nån gång kommer att ta stopp i vårdkedjan.

När ska vi inse att resurserna finns där ute. Det finns så mycket snuskigt stora buntar med sedlar lite här och där. Men det finns inte många som är villiga att dela med sig.

Inte för vårdens skull, inte för mitt arbete skull utan för alla som inte kommer kunna få det dom bäst behöver. För dem behöver vi ändra på detta.

Hur? Antagligen saknar vi inte pengar, makt eller kraft. Vi saknar hjärtat.

Slayer

Kom att tänka på detta klipp. En helt fantastisk människa måste jag säga. "-You know".
 

Jag saknar dig

Jag saknar att vakna upp tillsammans med dig.
Jag saknar att du ger mig liv.
Jag saknar din doft.
Jag saknar att se fram emot dig på eftermiddagen.
Jag saknar att veta att du alltid finns där för mig.

JAG SAKNAR KAFFE!!!!

Måste ta och skärpa mig.

Ett mål jag hade för 2008 var att jag skulle se mindre film men mer kvalité. 2007 såg jag 440 filmer, vilket var alltför mycket för att vara nyttigt. Idag tog jag mig igenom 2008 och räknade ut vad resultatet blev. Det blev inte mer kvalité och antalet uppgick till 523 st!!!

Hoppas 2009 kan bli lite mer vettigt, men det har börjat tvärtom med 20 st sedda redan.

Jag är sjuk, ska skriva in mig hos "Anonyma Cineaster" snarast.


Wolverine

Har ännu en gång valt att stoppa skivan "Still" med detta band i spelaren. Det är utan tvekan en av de allra bästa skivorna någonsin, kanske att den och "Images & Words" med Dream Theater delar på prispallens topp. Men med musik ska man inte säga nåt definitivt.

En skiva som saknar svaga punkter. Svepande vackra melodier blandad med progressiv hårdrock av det delikatare slaget. Inte för hårt, inte för mjukt.

Hoppas innerligt att de väljer att spela in nytt snart, nu är det några år sedan "Still" släpptes.

Dagens medlidande

Inte nog med att det kan vara pinsamt nog att klanta sig i liften. Att lyckas med denna bedrift torde vara snäppet värre. Men om några årtionden kanske han kan skratta åt det. Vi andra behöver inte vänta riktigt lika länge.


Älgen

Det var en gång en älg som gick och badade, och så blev han ren.

Jag vet, det är dåligt skämt, men antagligen ligger min bror Isak just nu och vrider sig av skratt på golvet. Då tycker jag det är värt det. Men min avsikt är inte bara att få honom att skratta, jag tänkte spilla lite tankar om detta med renhet.

Som troende kristen gör man ett val (vilket även alla andra gör som inte tror). Man väljer att följa något. Inte först och främst en bok med regler, eller en inrutad livsstil, inte heller någon som säger vad man ska göra eller inte. Man väljer att följa någon vars bok innehåller en del regler, vars livsstil visar på något och vars ord faktiskt betyder skillnaden på liv och död. Jag har gjort mitt val, och med det följer också en del övertygelser.

Så kommer detta med renhet. Att hålla sig ren inför Gud och inför sig själv. Det är så fruktansvärt svårt. Det handlar om många områden i livet, ens relationer, vanor och tankar. Men det största området torde vara det sexuella. Kanske för att det står i en väldigt stor kontrast gentemot vad normen i dagens samhälle är.

Alla tror vi inte samma sak, och samhället delar defintivt inte den kristna trons syn på många frågor kring detta. Frågan är hur mycket jag är beredd att mitt val får påverka mig och mitt liv.

Att hålla sig ren handlar inte om vilja - jag har ofta absolut ingen lust att vilja vara ren. Det är som ett stort gyttjebad på gräsmattan efter ett skyfall. Såklart att man vill passa på att hejdlöst hoppa i och för en stund glömma allt annat och njuta av stunden. Efteråt får man tvätta bort smutsen....tills nästa skyfall.

Att hålla sig ren handlar inte om kraft - det är en daglig kamp och jag har förlorat kampen många gånger om jag får lov att vara ärlig

Att hålla sig ren handlar om att ge av sig själv till den som är ren. Att förtro sig själv till Gud. Han har kraften och viljan. Han har också möjligheten att tvätta en helt ren. Gud känner oss var och en utan och innan. Han vet vad för kamp vi för, vad det än handlar om. Vi kanske borde våga gå till honom mer, vi kanske borde förstå att till sist är det bara dit vi kan komma.

Det handlar inte om att undvika vara den där älgen, det handlar om var vi går och badar.

Vinter

Är det bara jag som tycker det är härligt att det äntligen är vinter. När det är 15 minusgrader klockan 06.00 och man stroppar ut för att gå till jobbet. När man fryser hela vägen och undrar varför man inte skaffat en snygg vinterjacka. Att dra på sig långkallingarna. När man alltmer börjar förstå hur det känns att vara Thomas Wassberg.

Jag hoppas snart jag får möta plogbilen på nån promenad, det räknar jag som topp-10 av behagliga upplevelser.

Skivmarknaden ser ljus ut

2009 ser ut att kunna bjuda på en del gott för öronen. Någon gång i februari är det dags för en liten order på cdon. Både och gammalt och nytt bör inhandlas.

Så jag tänkte mig:

Kent - "Du & jag, döden". Har fastnat tillräckligt mycket för denna skiva och kanske även nån annan i diskografin. David, är du nöjd nu, eller måste jag också fixa talibanskägg?

Steven Wilson - "Insurgentes". Nya soloplattan från produktive frontmannen hos "Porcupine Tree". Bådar gott. Kolla gärna upp hans huvudband plus sidoprojekt "No-Man" och "Blackfield".

Votum - " Time Must Have a Stop". Polskt band som är nytt för mig. Men med referenser som "Porcupine Tree", "Wolverine" och "Riverside" så blir det nog inte helt fel. I värsta fall en mellanplatta man lyssnar lite strött på.

Frost - "Experiments in Mass Apeal". Alltid intressant britt-prog.

Strapping Young Lad - ?. Vet inte riktigt om jag ska satsa på nån av deras skiva. Extrem metal av denna sort blir inte så ofta man lyssnar på, men ibland stöter stunderna på då man vill ha någonting brutalt som detta, och då känns smått galne Devin Townsend bra som alternativ.

Sen skulle man ju kunna beställa "Gazpacho's" två första alster och William Fitzsimmons senaste. Eller kanske testa på "Sieges Even".

Dessutom kommer 2009 att innehålla nya skivor med O.S.I. (Denna gång med Gavin Harrisson på trummor, kan bli ypperligt intressant), Porcupine Tree, Pain of Salvation och så självklart Dream Theater. Detta år blir riktigt bra.

Tragikomiskt

Nu har SFI (Svenska Film Institutet) bestäm vilka filmer som ska få stöd under året. Att Josef Fares nya film får 9 miljoner känns väl helt ok. Han är lite av en gullegris inom svensk film men han har också presterat tillräckligt av värde för att komma undan med detta.

Sen kommer då svensk film i ett nötskal. Nya Beck-filmen (nr 145 i ordningen) får ca. 8 miljoner. Det är väl lika bra att Mikael Persbrandt döper om sig till Gunvald, nu när han är honom mer än sig själv. Jag saknar dock Sunes pappa.

Dessutom delas 9 miljoner ut till "Göta Kanal 3". Snacka om att slänga pärlor till svinen.

Varför? Jo för att alla svenskar har en underliggande behov av att vara som alla andra svenskar. Så alla svenskar går på bio och ser Beck och Göta Kanal, därigenom bekräftar behovet av vidare uppföljare och filmbolagens chans att tjäna pengar. Pengar som används till att göra "Göta Kanal 18" om några år  - antagligen med gästinhopp av Gunvald Larsson.

Men det är väl så läget ligger.

The Annual Moment

Jag brukar ordna lite sjukdom i mitt liv en gång per år. Det har nu blivit dags för denna stund. Ligger hemma i min nya morgonrock och är hemma från jobbet. Länge sedan jag hade magsjuka (om det nu är det). Men nån gång ska man väl drabbas av kräkreflexen igen. Gårdagskvällen var jobbig, idag känns det mer som att det går mot det bättre, även om det kniper en del i magen.

Så ni får gärna ha lite medlidande, gå ut och gör lite snöänglar för min skull. Sen är jag sugen på julmust också.

Nu får jag se till att hålla mig resten av året.

Carpe Diem

"Carpe Diem" - fånga dagen. Ett citat som levt med länge och som blivit till mångas personliga motto. Inte mitt. Men det ligger någonting i det, att sträva efter. Fånga dagen, hitta vad som gör denna dag just unik och att skapa dig förutsättningar för att njuta av stunden.

Nyår är ett ganska utmärkt tillfälle till att inte bara fånga dagen utan att försöka fånga livet. Vi har alla saker vi vill förändra med just vårat liv, och i många fall även andras. Man ser tillbaks på dagar då man lyckats, dagar man ångrar, dagar man vill glömma. Man lovar att börja, man lovar att sluta. Allting i ett försök att hitta fram till en lyckligare tillvaro, ett mer komplett liv.

Visst finns det att finna. Men varken några kilo mer eller mindre kommer att avslöja det. Drömresan kommer inte att leda nån dit. Vi är alla i behov av att förändra, förnya (och kanske förbränna). Men bara detta kommer endast leda till att om ett år så har vi en ny lista....ofta med samma punkter på.

Vi behöver välkomna Gud. Endast Han kan ta allt det vi eftersträvar och göra det till verkligt liv. Att "fånga Gud" kanske är omöjligt, men att försöka nå honom är allt vi kan göra. Vi behöver släppa in honom i vårat liv, vi behöver låta honom genomsyra våra tankar och våra mål. Hans ljus behövs i vårat liv.

Endast då Ljuset kommer ser vi klart. Det är då man ser vad som behöver förändras.

Det är först då man kan se det vackra med livet.

RSS 2.0