jonaboren - på väg mot mitt Calcutta

OK. Da ar man har, Etiopien. Kanslan av att landa har ar nog ganska unison, vad har jag gjort? Sen sansar man sig och inser att det tar tid att anpassa sig. Den storsta barriaren ar nog spraket. Nat ord per dag landar i huvudet, sen till sist fattar man hur man ska anvanda det ocksa. Men det verkar vara ett riktigt skont land. Trevliga manniskor sa gott som overallt, och da har jag annu inte akt ut till landsbygen dar jag ska vistas mesta tiden, den sags vara annu battre och inbjudande. Jag hoppas verkligen kunna fa upp bilder till sist, men Internet ar langsamt nu och tiden finns inte just nu (inte heller den ratta sladden). Sa lange jag har folk runt omkring mig har sa flyter tiden pa bra, men i ensamheten kan man val erkanna att det kan finnas en saknad av Sverige - i nulaget kanske mest en motreaktion pa att man inte helt funnit sig i kulturen har. Ni dar hemma dock, saknar man oavsett. En del mer an andra (ni far sjalva placera er var pa skalan). Pa aterseende snart. Tills dess allt gott till er alla.