Det frusna steget

Ibland så fastnar man bara, i ett slags vardagligt limbo, i väntan på bättre tider? Oförmögen att röra sig, att hitta kraft. När önskningen inte finner viljan. Så kommer ett påbörjat, fruset steg, spräckligt och skört. Jag vill inte trampa snett nu, inte när jag känner att jag börjat gå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0