jonaboren - på väg mot mitt Calcutta

Satt några väl avvarade timmar på kyrktaket tillsammans med en kaffetermos, mariekex, "Varsel" och mobben. Jag njöt av solen och ensamheten. Fastnade emellan bokens sidor i tankar om skapelsen och varför jag aldrig riktigt verkar kunna förstå hur Gud tänkt sig den. Skapelsen som sådan har ifrån sina allra första steg evolverat i en nedbrytande takt, men vi är på väg mot ett slutgiltigt mål.

Det målet, den slutgiltiga bilden, måste Gud ha haft framför sig när han satte igång sitt verk. Sen att jag inte fattar hur det funkar med vilka som får vara med inom bildens ramar, hur den fria viljan gavs, den ultimata rättvisan som skapat alla orättvisor. I mitt huvud blev det mest cirkelresonemang idag på taket.

Men till sist fastnade jag vid gårdagens film "Anamorph". Filmens tema bygger på tekniken att måla bilder genom anamorfosis. Där bilden förändras beroende på vilken vinkel man ser den utifrån.

Till sist fick jag kapitulera. Hur jag än gör kommer jag bara vara en liten del i Guds målning, stående i en vinkel som aldrig kommer möjliggöra att jag kan se hela perspektivet. Åtminstone förrän målet är nått. Då kommer anamorfen tala sitt tydliga språk.